Jag tecknar alltså finns jag till…

Illustration och livsfilosofi hör ihop. Ted Harris spännande kurs om Sören Kirkegaard har igen satt fingret på de stora livsfrågorna, som; vad är meningen med livet och vart är vi på väg? Då minns jag plötsligt hur det hela började. Det här med bilder.

meningen

Det här med att skapa. När jag var liten tecknade jag mycket tillsammans med min farmor . Hon som oftast var lite stram, visade mig en annan och friare dimension som bestod av papper och kritor. Vi satt ofta i skogen och tecknade. På sitt stillsamma sätt visade hon mig en Mening med stor M. Meningen att fritt få uttrycka sig.  Och jag fick lär mig något för livet. Ett sätt att kommunicera men också ett sätt att vara. Att vara just här och just nu.

Collage av Kati (jag vet inte vem som fotade mig som 2-åring)

fredag, april 3rd, 2009 filosofi, illustrationer och tankar

1 kommentar to Jag tecknar alltså finns jag till…

  1. Den två-åringen känner jag igen! Att sitta och teckna ute i skogen med farmor låter väldigt mysigt. Själv satt jag ensam på mitt eget rum i den grå stockholmsförorten, inte så mysigt, men jag fann en egen värld och utvecklade en hejdlös fantasi – gjorde många resor från betongen i huvudet…

  2. Camellia on april 3rd, 2009

Kommentera